Organisationer som arbetsplats

I en organisation har arbetstagarna ett anställningsförhållande till sin arbetsgivare, så arbetsavtalslagen(du flyttas till en annan tjänst) skapar en grund för skötseln av anställningsärenden.

Arbetarskyddscentralens publikation Esihenkilön perehdyttäminen – keskeinen lainsäädäntö tutuksi berättar om arbetsgivarens, chefens och arbetstagarens rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i arbetsavtalslagen.

Som arbetsgivare har en organisation samma arbetarskyddsskyldigheter som andra arbetsgivare.

Bekanta dig med arbetsgivarens centrala ansvar och skyldigheter i arbetarskyddslagen.
Bekanta dig med arbetsgivarens skyldigheter i lagen om företagshälsovård.

Särdrag i organisationsarbetet

Utöver de allmänna perspektiven på arbetarskydd och arbetarsäkerhet finns det också särskilda särdrag i det arbete som utförs i organisationer. Dessa gäller särskilt följande:

Uppgifter som anknyter till samma helhet kan skötas samtidigt av både en arbetstagare och en förtroendeperson, såsom en styrelsemedlem eller en medlem med ett förtroendeuppdrag i en arbetsgrupp.
Det kan finnas oklarheter i ledningen och övervakningen av arbetet mellan förtroendepersonen och den anställda arbetsledningen.
Arbetet kan också ske på kvällar och veckoslut och innebära mycket resor, vilket påverkar planeringen av arbetet, arbetstiden och återhämtningen.
Arbetet kan innebära etisk och emotionell belastning.
Arbetet kan också vara en del av livsstilen, vilket gör det utmanande att avgränsa arbetet och det privata livet.

De ovan nämnda särdragen återspeglas i arbetets ledning och övervakning, hanteringen av arbetsbelastningen, arbetstidsfrågor och arbetskulturen. De ska också beaktas vid introduktionen av chefer, arbetstagare, styrelsemedlemmar och vid behov även andra förtroendepersoner. Dessutom är det viktigt att verksamhetens strukturer och aktörernas roller är tydliga.

Arbetets ledning och övervakning

Organisationen beslutar i sina stadgar eller genom styrelsebeslut vem som är arbetsgivarens representant. En enskild medlem i en organisation eller en medlem i organisationens styrelse har alltså inte rätt att leda eller övervaka arbetet, om inte annat har beslutats.

Ledning, fördelning och övervakning av det dagliga arbetet hör vanligtvis till den person (chef) som anställts i denna roll. Hen tar också hand om bland annat introduktion, vägledning och annan handledning av arbetstagarna. I en liten organisation med till exempel två anställda arbetstagare kan ledningen och övervakningen av arbetet enligt styrelsens beslut till exempel höra till ordförandens uppgifter.

Styrelsen är representant för organisationen och styr och övervakar verksamheten på allmän nivå. Föreningslagen(du flyttas till en annan tjänst) och stiftelselagen(du flyttas till en annan tjänst) förpliktar styrelsen att sköta organisationens ärenden på ett ändamålsenligt och omsorgsfullt sätt i enlighet med lagen, stadgarna och de högsta beslutande organens beslut. Styrelsen kan även benämnas på annat sätt i stadgarna, till exempel direktion.

Det är viktigt att förtroendepersonernas, chefernas, arbetstagarnas och eventuella frivilliga aktörers roller, uppgifter och ansvar är tydligt definierade. Här ska man också beakta arbetarskyddet och arbetshälsan.

Arbetstider

Arbetarskyddslagen förutsätter att man på arbetsplatsen även identifierar och bedömer olägenheter och faror för arbetstagarens säkerhet och hälsa som beror på arbetstiderna. Arbetstidernas belastning påverkas bland annat av arbetsdagarnas och -veckans längd, arbetstidernas förutsägbarhet, resor som ingår i arbetet och möjligheten att påverka den tid som är bunden till arbetet.

I organisationsarbete kan gränsen mellan arbete och fritid lätt suddas ut. Man kanske fortsätter arbeta hemma efter arbetsdagen eller -veckan med hjälp av en smarttelefon och annan informationsteknik, för att slutföra eventuella oavslutade uppgifter eller förbereda sig för nästa vecka.

Arbetsgivaren är skyldig att föra arbetstidsbokföring enligt arbetstidslagen(du flyttas till en annan tjänst). Vid sidan av detta är det viktigt att även arbetstagaren följer upp sin arbetstids tillräcklighet, arbetets smidighet och sitt välbefinnande samt tar upp större avvikelser och eventuella problem med sin chef i tid. I mindre organisationer som inte har en anställd chef, ska frågan tas upp till exempel med styrelsens ordförande.

Etisk och emotionell belastning

Den etiska och emotionella belastningen kan ha många ansikten i organisationsarbetet. De vanligaste situationerna är de där

arbetstagaren av någon anledning inte kan agera i enlighet med den lösning som hen anser vara bäst
kunden eller en annan person beter sig utmanande, vilket kan äventyra arbetstagarens tro på sin egen förmåga eller känsla av trygghet
arbetstagaren inte vet eller är säker på vad som skulle vara rätt sätt att agera i situationen i fråga
arbetstagaren upplever en motstridighet mellan sina egna värderingar och arbetsplatsens värderingar eller en bredare värderingskonflikt, till exempel samhälleligt
arbetstagaren upplever i interaktionssituationer att hen inte uppskattas eller att hen lämnas utanför.

Läs mer om etisk belastning på arbetsplatsen.