Vanliga frågor om arbetarskyddsval

Valkommitténs medlemmar har till uppgift att sörja för de praktiska arrangemangen vid valet, övervaka valet, räkna resultaten och meddela valresultatet. Det rekommenderas att den som ställer upp som kandidat i valet uteblir från valkommittén på grund av jäv.

Företrädarnas mandatperiod fastställs per kalenderår, med undantag av arbetarskyddschefen som arbetsgivaren utser. Mandatperioden för de företrädare som valts är följande två kalenderår, om inte en längre mandatperiod av grundad anledning avtalas i ett branschspecifikt avtal eller lokalt i arbetarskyddskommissionen på arbetsplatsen eller i motsvarande samarbetsförfarande. Med stöd av lagen är det emellertid möjligt att avtala om en mandatperiod på högst fyra kalenderår. Längden på mandatperioden ska vara känd innan valet förrättas.

Mandatperiodens längd ska vara känd innan kandidatnomineringen inleds. Fördelen med en kortare period är att understödet för de personer som väljs dryftas oftare och att det är lättare för personen att förbinda sig till uppgiften. Fördelen med en längre mandatperiod är att sakkunskapen hos de personer som arbetar med arbetarskyddsuppgifter stärks och att samarbetet utvecklas.

Personalens fördelning i arbetstagare och tjänstemän varierar från bransch till bransch. I vissa branscher finns det bara arbetstagare, i andra branscher är alla tjänstemän, eller så är de både och. En tjänsteman kan också avse en person i chefsställning.

Inom vissa branscher har det ingåtts ett separat avtal om arbetarskyddssamarbetet, där man har kunnat avtala om chefernas rätt att välja en egen arbetarskyddsfullmäktig. Det finns emellertid inte ett sådant avtal inom alla branscher.

I samband med förberedelserna inför val ska man avtala om hur många grupper det väljs företrädare för med beaktande av lagen och principerna i det eventuella tillämpliga kollektivavtalet.

När man kommit överens om en tidpunkt för valet, ska information om tidpunkten och platsen för valet ges i ett meddelande som hålls framlagt på arbetsplatsen eller med ett tillkännagivande för alla röstberättigade i valet på arbetsplatsen minst 14 dygn före valdagen. Vid postval eller elektroniskt val innebär detta att adresser eller e-postadresser ställs till valkommitténs förfogande. Om de anställda i arbetstagarställning och i tjänstemannaställning har meddelat om val av egna företrädare, ska man sträva efter att förrätta valen samtidigt. I valet får inte nedsättande och kränkande förtecken användas.

På somliga arbetsplatser är det etablerad praxis att ordna val och arbetstagarna är i allmänhet medvetna om skyldigheten att välja arbetarskyddsfullmäktigen. I synnerhet på oorganiserade arbetsplatser kan det råda ovisshet om arbetarskyddssamarbetet. Då ska arbetsgivaren informera om valet av arbetarskyddsfullmäktig.

Ja.

I regel ordnas separata val för uppdraget som arbetarskyddsfullmäktig och för uppdraget som ersättare. På små arbetsplatser är det möjligt att ordna ett val, så att den som fått flest röster väljs till arbetarskyddsfullmäktig, den som fått näst flest röster till första ersättare och den som fått tredje flest röster till andra ersättare. Då ställer kandidaterna upp både för uppdraget som arbetarskyddsfullmäktig och som ersättare. I valkommittén ska det före kandidatnomineringen avtalas om valförfarandet.

Valet inleds med kandidatnominering minst 14 dagar före valdagen.
Kandidaterna nomineras till valkommittén inom överenskommen tid, senast sju dagar före valdagen.
När en person ställer upp som kandidat ska han eller hon ange om han eller hon ställer upp som kandidat för arbetarskyddsfullmäktig, vice fullmäktig, arbetsmiljöombud eller medlem i arbetarskyddskommissionen. Kandidatnomineringen avslutas med att valkommittén säkerställer att alla kandidater skriftligen samtycker till uppdraget.
Valkommittén fastställer de kandidater som nominerats inom angiven tid. Om det inte finns kandidater för varje uppdrag när kandidatnomineringen upphör, kan man komma överens om att fortsätta med kandidatnomineringen för de uppdrag som kandidaterna inte har nominerat sig till. Om det inte finns några kandidater för ett uppdrag måste kandidatnomineringen utföras på nytt.
I kandidatnomineringen definieras vid behov även de personer som inte kan ställa upp som kandidater i arbetarskyddsvalet, till exempel arbetarskyddschefen och ledningsgruppen, som i första hand representerar arbetsgivaren i arbetarskyddssamarbetet.

Om det är besvärligt att ordna en gemensam valtidpunkt och valplats, kan man komma överens om poströstning. I samband med poströstning ska den röstande personens rätt att rösta kontrolleras och valhemligheten bibehållas. Poströstning förrättas med två kuvert. Den ifyllda valsedeln innesluts i det första kuvertet och detta samt ett meddelande om röstarens namn innesluts i det yttre kuvertet. Detta kuvert tillställs valkommittén per post eller på ett annat tillförlitligt sätt. Poströstningen ska avslutas i så god tid att de som redan utnyttjat sin rösträtt kan antecknas i vallängden innan valförrättningen börjar i den egentliga vallokalen.

Om poströstningen används för att komplettera urneval, ska omröstningen som genomförs på detta sätt avslutas i tillräckligt god tid så att de som redan har använt rösträtten kan antecknas i vallängden innan urnevalet inleds.

Valreklam får inte heller göras i samband med poströstning. När man avtalar om röstning per post, avtalas också om kostnaderna för detta.

Valet kan även förrättas elektroniskt. Elektronisk röstning kräver att valkommittén får tillgång till alla röstberättigade arbetstagares e-postadresser eller att det på arbetsplatsen finns en gemensam gruppostlista eller annat system som når alla röstberättigade arbetstagare. Elektronisk röstning ska förrättas så att valhemligheten bevaras och på ett sådant sätt att förfarandet uppfyller kravet på att en anteckning görs över dem som utnyttjat sin rösträtt.

Om den elektroniska röstningen används för att komplettera urnevalet, ska omröstningen som genomförs på detta sätt avslutas i tillräckligt god tid så att de som redan har använt rösträtten kan antecknas i vallängden innan urnevalet inleds.

Valreklam får inte heller göras i samband med elektronisk röstning. När man avtalar om elektronisk röstning, avtalas också om kostnaderna för detta.

Om det för varje uppdrag endast uppställts en kandidat som gett sitt samtycke och man avtalar om ersättarnas inbördes ordning, kan ett så kallat sämjoval genomföras. Valet kan även förrättas till exempel på ett valmöte om de röstberättigade är ense om förfarandet och om de personer som ställts upp i valet.

Om det för något uppdrag finns fler kandidater än valbara personer, kan sämjoval inte förrättas. Personalen ska underrättas om valmötet 14 dygn före mötet. Valkommittén fastställer valet. Över val som förrättats med sämjoval ska ett protokoll skrivas och det ska hållas framlagt för personalen. En avskrift av protokollet ska lämnas till arbetsgivaren.

Om personalen inte har möjlighet att delta i valmötet, ska namnen på de valda uppges till exempel genom att de läggs fram på anslagstavlan. Om inga klagomål har inkommit inom den avtalade tidsfristen, är valen giltiga.

Röstberättigade är på valdagen samarbetsarbetsplatsens arbetstagare och tjänstemän, med undantag av arbetarskyddschefen och ledningsgruppens medlemmar, som företräder arbetsgivaren i arbetarskyddssamarbetet. Om tjänstemännen väljer sin egen arbetarskyddsfullmäktig, är de valbara och röstberättigade endast vid val av tjänstemännens arbetarskyddsfullmäktig. På motsvarande sätt är arbetstagarna valbara endast vid val av egen arbetarskyddsfullmäktig. Om tjänstemännen inte väljer sin egen arbetarskyddsfullmäktig, röstar de i valet av arbetarskyddsfullmäktig.

Man kan inte rösta med fullmakt.

Valet sker genom lottning.

Med valhemlighet avses att ingen har tillgång till information om vem som har röstat på vilken kandidat. I vallokalen ska det föras bok över väljarna och säkerställas att det inte är möjligt att rösta flera gånger.

Vid val får man också rösta på andra än de som är kandidater. Ingen kan mot sin vilja väljas till arbetarskyddsfullmäktig, ersättare eller medlem av arbetarskyddskommissionen. Om den valda vägrar, väljs den som fått det näst högsta antalet röster.

Till arbetarskyddsfullmäktig väljs den som fått flest röster i valet av arbetarskyddsfullmäktig och till ersättare väljs de två personer som i valet av ersättare fått flest röster. I valkommittén kan man också komma överens om att den som fått flest röster i valet blir ordinarie arbetarskyddsfullmäktig, den som fått näst flest röster blir första ersättare och den som fått tredje flest röster blir andra ersättare.

Om arbetarskyddsfullmäktigens anställningsförhållande upphör eller om arbetarskyddsfullmäktigen lämnar uppdraget under mandatperioden, ska en ersättare ersätta arbetarskyddsfullmäktigen under den återstående mandatperioden. Om man inte lyckas fylla arbetarskyddsfullmäktiges uppdrag med en ersättare för gällande mandatperiod, ska kompletterande val förrättas. Om arbetsplatsens enda ersättare övertar uppdraget som arbetarskyddsfullmäktig, ska kompletterande val av ersättare förrättas enligt iakttagande av samma stadgor.

Om det på grund av personbyten uppstår ett underskott i antalet företrädare för personalen i arbetarskyddskommissionen kan kompletterande val vara motiverat. När mandatperioden närmar sig sitt slut kan tidpunkten för det egentliga valet tidigareläggas i stället för kompletterande val.

En person som arbetsgivaren befullmäktigat, i praktiken oftast arbetarskyddschefen. Anmälan ska alltid göras efter valet, även om samma personer fortsätter i uppgifterna.

Valkommittén besluter vad man ska göra. Beroende på situationen kan det vara motiverat att hålla ett nytt val. Råd kan fås från Arbetarskyddscentralen, det egna fackförbundet eller arbetarskyddsmyndigheten.

Om ärendet inte kan lösas genom samverkan på arbetsplatsen, t.ex. genom att anordna omval, kan en anmälan göras till arbetarskyddsmyndigheten.

Nej, det är fråga om val av företrädare för personalen, arbetarskyddsfullmäktig och ersättare, och i vissa fall om val av arbetarskyddskommissionens tilläggsmedlemmar och skyddsombud. Arbetsgivaren utser arbetarskyddschefen.

Nej.