Ingripa i och ta upp missbruksproblem
Ett missbruksproblem försämrar arbetstagarens arbetsförmåga och därmed arbetsprestationen och ökar risken för olycksfall. Därför är det viktigt att ingripa så fort ett problem uppstår. Om missbruksproblemet får fortsätta orsakar det också problem i arbetsgemenskapen och konfliktsituationer samt försämrar arbetsklimatet. Det försämrar arbetets produktivitet och orsakar ytterligare belastning för andra arbetstagare.
Att ingripa i ett observerat missbruksproblem på arbetsplatsen är en del av arbetet med välbefinnande och arbetarskydd på arbetsplatsen. Arbetsplatsen ska ha tydliga tillvägagångssätt för att ingripa i missbruksproblem. Tillvägagångssätten beskrivs i arbetsplatsens antidrogprogram. Man ingriper i missbruksproblem på det sätt som situationen kräver i enlighet med antidrogprogrammet.
Det är viktigt att alla vet hur man ska agera kring missbruksproblem. Det är särskilt viktigt att cheferna utbildas systematiskt och kontinuerligt i tillvägagångssätten, men även den övriga personalen ska vara medveten om tillvägagångssätten. Medvetenhet om tillvägagångssätten sänker tröskeln för ingripande.
Arbetsgivaren har rätt och skyldighet att ingripa i situationer som hindrar arbetet eller arbetsgemenskapens verksamhet. Om missbruksproblemet fortsätter påverkar det hela arbetsgemenskapen och är därför inte en privatsak. Ansvaret för arbetssäkerheten ligger hos arbetsgivaren och det huvudsakliga ansvaret för att ingripa i missbruksproblemet ligger hos cheferna som arbetsgivarens representant.
Varje arbetstagare är också skyldig att ta upp misstankar om en kollegas missbruksproblem. Därför är det viktigt att alla känner till verksamhetssätten och att de upprepas då och då, till exempel på gemensamma möten. Observationen kan också diskuteras med chefen, förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktige. Stöd fås också från företagshälsovården. Arbetsplatsen kan också ha en kontaktperson för missbruk, som chefer, kolleger, arbetarskyddsfullmäktige eller förtroendemannen kan kontakta med låg tröskel.
Behandlingen av missbruksproblem är korrigerande verksamhet och dess syfte är att ta upp problemen så tidigt som möjligt.
Tidigt ingripande
Missbruk av rusmedel och dess utveckling kan påverkas genom aktivt ingripande på arbetsplatsen. Ju tidigare man ingriper i situationen, desto bättre resultat kan i allmänhet uppnås. När man tar upp missbruksfrågor är det viktigt att det råder en konfidentiell atmosfär i arbetsgemenskapen. Förtroende byggs upp i en psykologiskt trygg arbetsmiljö.
Handboken för att arbeta tillsammans fokuserar på att skapa psykologisk trygghet.
I tidigt ingripande iakttas arbetsplatsens principer för tidigt stöd. Att ta upp frågan är det första steget i tidigt ingripande. Man bör ingripa i situationen som om problemet gällde arbetsprestationen eller arbetsförmågan, om man inte är helt säker på att det är fråga om missbruk av rusmedel.
Det bör noteras att cheferna inte behandlar missbruksproblemet, utan tar upp frågan och agerar i enlighet med arbetsplatsens antidrogprogram.
Ta upp frågan
Att tala om användning av rusmedel kräver mod och interaktionsförmåga av arbetstagaren och chefen. Modellen för tidigt ingripande är ett effektivt sätt att hantera utmaningar och problem på arbetsplatsen innan de blir mer allvarliga problem. Modellen behöver tydliga och begripliga instruktioner, men också tydlig kommunikation om att syftet är att stödja alla arbetstagare och främja välbefinnandet på arbetsplatsen.
Förebyggande arbete är viktigt. Majoriteten av de som har problem med alkohol, använder narkotika eller spelar hasardspel söker sig aldrig till särskild service inom alkohol- och drogarbete och beroendearbete. Att ta upp frågan kan göra det möjligt att diskutera ett ämne som personen länge velat prata om, men inte vågat ta upp tidigare.
Missbruk tas upp utan antaganden. Att fråga och prata om rusmedel och beroenden borde vara lika normalt som att diskutera frågor som påverkar livsstilen och välbefinnandet. Att hälso- och sjukvårdspersonal systematiskt och regelbundet tar upp rusmedel är särskilt effektfullt. På ett besök på mottagningen är människan mer mottaglig för att prata om sin egen hälsa och sitt beteende än i andra sammanhang. Det är bra att prata om användningen av rusmedel, även om riskbruk inte framkommer eller om personen inte vill diskutera ämnet. Att ta upp ämnet överlag kan öka personens möjlighet att senare reflektera över sin egen användning av rusmedel.