Gå till innehållet
Framsida
Arbetarskyddscentralen

Psykiska och sociala belastningsfaktorer

Belastningen uppstår i samspelet mellan arbetet och arbetstagaren. Med psykiska belastningsfaktorer avses faktorer som orsakas av en konflikt mellan arbetets krav och resurserna. Med sociala belastningsfaktorer avses frågor som gäller samspelet inom arbetsgemenskapen.

  • kontinuerliga förändringar, långvarig osäkerhet
  • oklara eller orimliga mål i arbetet
  • alltför mycket arbete, konstant brådska, tidsfristerna håller inte, arbetets dåliga kvalitet på grund av tidspress
  • arbete utförs även på fritiden
  • för lite arbete, arbetet är inte tillräckligt utmanande
  • ingen möjlighet att utvecklas eller lära sig nytt
  • kontinuerliga avbrott eller annat som stör arbetet
  • stort ansvar till exempel för människor, ekonomi eller miljö
  • brist på respons och uppskattning.

  • störningar i arbetsgemenskapens funktion
  • ensamarbete
  • svårigheter att nå andra i nätverksartat arbete
  • utmanande kundsituationer
  • hot om våld i arbetet
  • bristfälligt informationsflöde
  • ansvarslöst uppförande i arbetsgemenskapen
  • trakasserier, diskriminering och annat osakligt bemötande
  • brister i ledningen

Arbetet är dock inte enbart skadligt belastande, utan medför också många positiva aspekter, dvs. resurser. Att identifiera arbetets resurser minskar effekterna av skadliga belastningsfaktorer. Exempel på resursfaktorer i arbetet:

  • belönande, utvecklande och meningsfulla arbetsuppgifter
  • framgång i arbetet och arbetets resultat
  • möjligheter att påverka i arbetet
  • tydlighet i arbetsroller och arbetets mål
  • flexibilitet i arbetstiderna.

Resurser relaterade till arbetsgemenskapen är till exempel uppskattning, interaktion, tydligt ledarskap, stöd från chefer och arbetsgemenskapen, rättvisa och respons. Det finns också många resurser i själva organisationen: anställningens säkerhet och innovativa verksamhetssätt samt attityder och praxis som stöder samordningen av arbete och det övriga livet.

Resurser är också personliga, såsom optimism, uthållighet, flexibilitet och god självkänsla.

Hantering av belastningen

Arbetsgivaren bär ansvaret för att välja och genomföra lämpliga åtgärder för att förebygga, eliminera och minska skadlig arbetsbelastning. Vid identifiering, bedömning och uppföljning av skadlig arbetsbelastning lönar det sig att utnyttja olika statistik och uppföljningsdata som erhållits från arbetsplatsen och den information som samlats in av olika sakkunniga parter på arbetsplatsen.

Vid bedömning av sannolikheten för att man utsätts för skadliga belastningsfaktorer och av dessa faktorers betydelse för hälsan är det bra att utnyttja företagshälsovårdens kompetens. Genomförandet av åtgärder förknippade med hanteringen av skadlig arbetsbelastning sker i samarbete med arbetstagarna eller deras representanter. Arbetsgivaren ska också se till att arbetet inte kontinuerligt och oskäligt belastar den som utför arbetet, inklusive chefer.

Arbetsplatsens sätt att stödja välbefinnande i arbetet:

Ledarskapet påverkar

Ledningspraxis och chefernas verksamhet har en betydande inverkan på upplevelsen av välbefinnande i arbetet och psykosocial arbetsbelastning. Den skadliga arbetsbelastningen kan minskas med dessa. Bland annat följande är kännetecken för bra ledarskap:

Varje medlem i arbetsgemenskapen kan också påverka genom att hjälpa och stödja, bete sig vänligt och visa uppskattning. Alla bör också själv försöka säkerställa en lämplig arbetsbelastning genom att planera arbetet och hålla sin chef uppdaterad om arbetssituationen. Att ta hand om sitt eget välbefinnande, planera tidsanvändningen och arbetet och ta hand om återhämtningen kan för sin del minska effekterna av skadlig arbetsbelastning.

Det är viktigt att ha verktyg på arbetsplatsen med vilka skadlig arbetsbelastning kan identifieras vid ett så tidigt skede som möjligt. I modellen för tidigt stöd som utarbetas i samarbete är det bra att också ta hänsyn till ingripandet i skadlig arbetsbelastning.

Förekomst av skadliga belastning

Tecken på skadlig arbetsbelastning kan framkomma bland annat som förändringar i beteende, på en känslomässig nivå, som olika minnessvårigheter, som förlust av kontroll över arbetet och som fysisk smärta och störningar i kroppens funktion. En skadlig arbetsbelastning ska diskuteras med den egna chefen. Detta kan göras tillsammans med en arbetskamrat eller arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktig eller förtroendevalda.

Arbetarskyddslagen (738/2002) (öpnas i nytt fönster, du flyttas till en annan tjänst) förpliktar arbetsgivaren att ingripa i situationer där det förekommer skadlig arbetsbelastning. I praktiken börjar chefen utreda situationen tillsammans med arbetstagaren när hen själv blivit varse om situationen eller fått kännedom om den. Företagshälsovårdens expertis kan utnyttjas både vid identifiering av orsaker till den skadliga arbetsbelastningen och vid val av åtgärder.

Belastningsvågen

Belastningsvågen är en avgiftsfri applikation som är lätt att använda och som fungerar på mobila enheter och i webbläsare.

Hantering av arbetsbelastning

Bekanta dig med praktiska tips med vilka man kan förebygga och eliminera skadlig arbetsbelastning.

Introduktion av chefen i dennes roll inom hanteringen av psykosocial arbetsbelastning

Det är möjligt för en arbetsgivare att delegera sina uppgifter enligt arbetarskyddslagen till sin ställföreträdare, som i praktiken arbetar som chef. När en arbetsgivare delegerar uppgifter till en chef ska chefens uppgifter, ansvar och skyldigheter vad gäller att identifiera, förebygga och minska skadlig arbetsbelastning definieras med tillräcklig precision. Dessa kan variera till exempel enligt branschens och arbetsplatsens storlek.

Arbetsgivaren ska se till att chefen har tillräcklig kompetens för att utföra de uppgifter som delegerats till hen och att chefen är tillräckligt insatt i dem (16 § i arbetarskyddslagen).

Att identifiera och diskutera arbetsbelastningssituationen

Att identifiera skadlig belastning i ett tidigt skede är en av chefens huvuduppgifter. Detta är viktigt för arbetstagarens hälsa och arbetsförmåga, arbetsgemenskapens funktion och arbetsplatsens operativa resultat.

Ju tidigare, desto bättre – visa att du bryr dig