Gå till innehållet
Framsida
Kontakt oss
Sök Sök
Framsida
Arbetarskyddscentralen

Belastningsvågen-tips

Belastningsvågen är Arbetarskyddscentralens kostnadsfria applikation, som hjälper till att bedöma den egna arbetsbelastningen. Applikationen innehåller 13 punkter med vilka arbetstagaren eller chefen kan gestalta arbetets belastnings- och resursfaktorer samt deras betydelse.

Detta material innehåller praktiska tips för att förebygga att skadlig arbetsbelastning uppstår och lätta på arbetsbelastningen. Det finns tips både för chefer och arbetstagare.

Sivun sisällysluettelo

1. Min uppgiftsbeskrivning och mina ansvar är tydliga

Jag känner till mina arbetsuppgifter, målen med mitt arbete och mina ansvar och rättigheter som gäller dem. Jag förstår hur min egen uppgift hänger ihop med arbetsplatsens helhet.

Introduktion och gemensamt överenskomna arbetssätt främjar arbete i enlighet med målen och ett smidigt samarbete.

Otydliga arbetsuppgifter, ansvar och mål är typiska belastningsfaktorer, som, om det får fortsätta, stör arbetet och arbetsgemenskapens verksamhet samt kan skada arbetstagarnas hälsa. I matris- och projektorganisationer är det särskilt viktigt att försäkra att arbetstagarnas befattningskrivningar, ansvar och mål är tydliga och realistiska.

Inom vilken bransch som helst kan man stöta på situationer i arbetet där arbetstagaren inte vet hur man ska agera på bästa sätt. Därtill kan arbetstagaren hamna i situationer där han eller hon vet vilken lösning som är rätt och bäst, men av någon anledning kan arbetstagaren inte agera i enlighet med detta. Båda situationerna kan belasta etiskt.

Källor:

Förebyggande åtgärder

  • Introduktion är viktigt.
  • Diskutera regelbundet med arbetstagaren om hur hans eller hennes arbete hänger ihop med helheten som är arbetsplatsen och arbetsgemenskapens grunduppgift.
    • Diskutera tillsammans arbetets kvantitativa och kvalitativa mål på individ- och gruppnivå.
    • Berätta tydligt vad arbetsgivaren förväntar sig av arbetstagaren.
    • Behandla även etiska aspekter.
  • Kontrollera regelbundet att arbetets ansvar, uppgiftsbeskrivningar och rättigheter är tydliga och ändamålsenliga.
  • Följ med hur arbetet avancerar och löper.
  • Kartlägg eventuella oklarheter och konflikter, som är kopplade till uppgiftsbekrivningarna och ansvaren.

När du märker att det finns oklarheter i målen, uppgiftsbeskrivningarna eller ansvaren

  • Utred omfattande situationens grundorsaker.
  • Kontrollera målnivån i arbetet.
    • Beakta arbetstagarens personliga förutsättningar, såsom kompetens och arbetsförmåga.
  • Gör nödvändiga ändringar i målen eller arbetsarrangemangen och kommunicera dem tydligt till arbetsgemenskapen.
  • Följ med hur arbetet avancerar och löper.

Förebyggande åtgärder

  • Diskutera med chefen om hur ditt eget arbete hänger ihop med helheten som är arbetsplatsen och arbetsgemenskapens grunduppgift.
  • Delta i gemensamma diskussioner om arbetets mål och arbetsarrangemang.
  • Iaktta arbetsgemenskapens gemensamt överenskomna arbetsfördelning och ansvar.
  • Berätta för chefen då du hamnar i en situation där du inte är säker på hur du ska göra för att agera rätt eller ändamålsenligt.
  • Se även punkt 9.

När du märker att det finns oklarheter i målen, uppgiftssbeskrivningarna eller ansvaren

  • Diskutera oklarheter kring arbetsfördelningen eller ansvaren med de arbetstagare som saken gäller.
  • Berätta vid behov för chefen om situationen.
    • Vad gäller oklarheterna? Vad behöver preciseras?
    • Hur påverkar oklarheten arbetet?
    • Hur kunde situationen klargöras?

2. Mitt arbete är tillräckligt varierande

Jag upplever att arbetsinnehållet och arbetsrytmen är lämpliga.

Bristen på variation i arbetet eller arbetets enformighet försämrar arbetsmotivationen och minskar arbetstillfredsställelsen. De kan även belasta på ett skadligt sätt. Att arbeten hopar sig och ständig brådska har samband med utmattning, fel i arbetet samt utbrändhet.

Förebyggande åtgärder

  • Diskutera regelbundet med arbetstagaren om hur han eller hon upplever arbetsrytmen och arbetets innehåll.
  • Identifiera vilka saker arbetstagaren upplever som betydelsefulla i sitt arbete. Kom ihåg att upplevelsen av betydelsefullhet är subjektiv.
  • Försäkra att arbetstagaren har tillräcklig kompetens.
  • Planera arbetet tillsammans så att det har en ändamålsenlig dimensionering och rytm.
    • Försök även förbereda inför brådskande rusningstider.

När du lägger märke till att arbetstagaren önskar förändring i arbetsrytmen eller arbetets innehåll

  • Diskutera med arbetstagaren om hans eller hennes önskemål.
  • Utred möjligheterna till exempel till arbetsrotation, arbetsvidgning och ändrade arbetsarrangemang.
  • Kontrollera målnivån i arbetet.
    • Beakta arbetstagarens personliga förutsättningar, såsom kompetens och arbetsförmåga.
    • Beakta arbetsgemenskapen som helhet.
  • Gör eventuella ändringar i arbetsarrangemangen och kommunicera dem tydligt till arbetsgemenskapen.
  • Följ med hur arbetet avancerar och löper.

Förebyggande åtgärder

  • Identifiera vad du tycker att är betydelsefullt med arbetet.
  • Diskutera med chefen och arbetskamraterna om dina önskemål kring målen, arbetsrytmen och arbetets innehåll.
  • Föreslå byte av arbetsuppgifter.
  • Öka din kompetens.

När du lägger märke till att du önskar förändring i arbetsrytmen eller arbetets innehåll

  • Ta upp saken med chefen.
  • Förbered dig inför samtalet:
    • Var önskar du förändring?
    • Hurudan förändring önskar du?
    • På hurudana sätt kunde förändringen förverkligas?
    • Hur påverkar förändringen andras arbete?

3. Arbetstiden räcker till för att utföra mina arbetsuppgifter

Målen för mitt arbete är rimliga. Jag behöver i huvudsak inte sköta uppgifter som gäller arbetet utanför arbetstiden.

Arbetsgivaren ska hålla arbetstidsbokföring i enlighet med arbetstidslagen.

Om arbetstagarens egentliga arbetstid inte räcker till för att utföra arbetsuppgifterna, försöker han eller hon i allmänhet töja på arbetsdagen eller -skiftet för att få arbetet klart. Denna lösning kan fungera tillfälligt, om arbetsveckorna förblir rimligt långa. Under en längre tid kan det emellertid ha avsevärda följder för hälsan. Långa arbetstider gör det även svårare att förena arbete och övrigt liv.

Omfattande vetenskapliga bevis visar att en genomsnittlig arbetstid som överstiger 40 timmar per vecka och speciellt 50 timmar per vecka försämrar arbetstagarens funktionsförmåga och ökar hans eller hennes risk för att insjukna i många sjukdomar.

Förebyggande åtgärder

  • Diskutera regelbundet tillsammans arbetets kvantitativa och kvalitativa mål.
    • Berätta tydligt vad arbetsgivaren förväntar sig av arbetstagaren.
  • Kontrollera regelbundet ansvar, uppgiftsbeskrivningar och arbetsprocessernas smidighet.
  • Stöd arbetsmiljöns och arbetets störningsfrihet.
  • Försäkra tillräcklig kompetens.
  • Följ utförda arbetstimmar, även vid flexibelt arbete samt distansarbete och platsoberoende arbete.

När du märker att arbetstagarens arbetstid inte räcker till

  • Diskutera situationen.
    • Fråga vad som har påverkat situationen.
  • Hjälp till att begränsa arbetet.
    • Gå tillsammans igenom nödvändiga arbetsuppgifter och deras prioriteringsordning.
    • Se till att arbetstagarens arbetshelhet har tillräckligt med arbetsuppgifter som arbetstagaren upplever som betydelsefulla.
  • Följ med hur arbetet avancerar och löper.

Förebyggande åtgärder

  • Bedöm arbetstidsbehovet för de kommande månaderna.
    • Hur mycket tid behöver du realistiskt för att arbetet ska bli gjort på en tillräckligt god nivå och i tid?
    • Dela upp en större helhet i delar eller faser.
    • Gå igenom arbetstidsbedömningen med din chef.
  • Kom överens med chefen om vilka arbetsuppgifter som är oundvikliga och vilka som kan senareläggas om arbetstiden inte räcker till alla uppgifter.
  • Berätta för chefen när du lägger märke till faktorer som stör eller förhindrar arbetet.

När du märker att din arbetstid inte räcker till

  • Berätta för chefen om situationen.
  • Inför samtalet:
    • Gör en lista över arbetsuppgifter som du måste utföra. Fundera samtidigt vem det är som kräver eller förväntar sig att de ska utföras.
    • Fundera över vad du kan föreslå att kunde göras på ett annat sätt eller senare.
    • Fundera över vad du önskar att du kunde avstå från.
    • Kom ihåg att ansvaret för att lösa situationen ligger hos arbetsgivaren.

4. Min arbetstid är förutsebar och flexibel vid behov

Arbetstidens förutsebarhet och flexibilitet är en viktig del av hanteringen av belastningen. Vid planeringen av arbetstiden ska man utöver arbetstidens längd även iaktta

Fritiden mellan arbetsskiften ska i regel vara minst 11 timmar. En gång per vecka ska man i regel ha 35 timmar oavbruten fritid

  • Diskutera tillsammans hur arbetstagarna upplever arbetstidsarrangemangen och vilka ändringsbehov de eventuellt har.
  • Försök möjliggöra arbetstagarnas möjlighet att påverka sina egna arbetstider.
  • Se till att arbetstagarna har tillgång till arbetsschemat i god tid.
  • Var positiv till önskemål om flexiblare arbetstid om det är möjligt med tanke på målen, arbetets arrangemang och smidighet samt arbetstagarnas jämlika behandling.

  • Ta reda på vilka möjligheter du har att påverka dina arbetstider.
    • Du kan fråga din chef, en arbetarskyddsfullmäktig, personalrepresentant eller förtroendevald.
  • Berätta för din chef om din önskan om flexibla arbetstidsarrangemang i ett så tidigt skede som möjligt.
  • Var i din tur redo att visa flexibilitet i dina arbetstider om det behövs för att möjliggöra din arbetskamrats önskan om flexibilitet.
  • Om arbetsschemat inte är klart i tid, kontakta din chef och vid behov din personalrepresentant eller förtroendevalda.

5. Min arbetsmiljö och mina arbetsredskap är säkra och fungerande

Genom utredning och bedömning av riskerna i arbetet får man en helhetsbild av säkerhets- och hälsotillståndet samt utvecklingsbehoven. Skyldigheten att utreda och bedöma riskerna baserar sig på arbetarskyddslagen och gäller alla arbetsgivare oberoende av bransch och arbetstagarnas antal.

Arbetets fysiska belastning påverkas genom

Förebyggande åtgärder

  • Identifiera arbetets risker och faror tillsammans med arbetstagarna eller en representant för arbetstagarna.
    • Planera och gör en riskbedömning och vidta nödvändiga åtgärder.
    • Utnyttja företagshälsovårdens expertis.
  • Introducera arbetstagarna i arbetes identifierade risker.
    • Ny introduktion vid behov: nya redskap eller metoder och förändringar i arbetsmiljön.
  • Introducera i säkra arbetssätt.
    • Säkerställ kompetensen även i störningssituationer.
  • Övervaka att dina instruktioner iakttas.

När ett olycksfall eller tillbud inträffar

  • Ta reda på vad som hände.
    • Sök grundorsakerna uttömmande.
  • Granska riskbedömningen och arbetsanvisningarna.
    • Slå fast nödvändiga åtgärder och vidta dem.
    • Uppdatera utredningen och bedömningen av faror.
  • Försäkra tillräcklig introduktion för alla anställda.
    • Ny vid behov.
    • Kom ihåg integritetsskyddet.

Förebyggande åtgärder

  • Följ de arbetsanvisningar du har fått.
  • Se för din egen del till att det är snyggt och ordnat på arbetsplatsen.
  • Använd arbets- och skyddsredskap på korrekt sätt.
  • Delta i utvecklingen av arbetarskyddet.
    • Delta i identifieringen av faror.
    • Ge utvecklingsförslag.
  • Gör säkerhetsanmälningar om dina iakttagelser.
    • Fixa själv om du kan.
    • Meddela din chef om missförhållanden eller fel.

När ett olycksfall eller tillbud inträffar-tilanne sattuu

  • Berätta för din chef om situationena esihenkilöllesi.
    • Gör en säkerhetsanmälan.
    • Berätta så konkret som möjligt om vad som hände.
  • Fundera över hur situationen hade kunnat förhindras.
    • Berätta ditt utvecklingsförslag för din chef och arbetarskyddsfullmäktige.
  • Kom ihåg att syftet med olycksfallsundersökningen är att förhindra att liknande olycksfall upprepas.

6. Jag kan utföra mitt arbete utan att bli störd

Externa faktorer avbryter i regel inte mitt arbete. Jag kan planera mitt arbete ändamålsenligt.

God planering av arbetsmiljön, arbetsflöden, arbetsfördelningen och arbetet främjar att arbetet löper och minskar onödig belastning.

Förebyggande åtgärder

  • Diskutera tillsammans faktorer som hindrar arbetet, till exempel faktorer som stör koncentrationen, hörseln och synen.
  • Kom överens om praxis som stödjer störningsfritt arbete, till exempel
    • ett utrymme som är ämnat för arbetsuppgifter som kräver koncentration
    • hur snabbt man måste svara på ett meddelande
    • ett kännetecken eller en symbol som signalerar behovet av koncentration
    • avbrottspraxis.
  • Se till att arbetsredskapen och systemen är lämpliga och fungerande.

När du lägger märke till störningar i arbetet

  • Diskutera situationen.
    • Red ut vad störningarna beror på samt hur ofta de förekommer och hur länge de pågår.
  • Vidta nödvändiga åtgärder för att avlägsna störningarna.
    • Utnyttja arbetsskyddschefens, arbetarskyddsfullmäktiges och företagshälsovårdens kompetens i valet av åtgärder.
  • Följ med hur arbetet avancerar och löper.

Förebyggande åtgärder

  • Planera ditt arbete inom ramarna för vad som är möjligt, till exempel
    • identifiera de arbetsmoment som kräver särskild koncentration
    • dela upp arbetet i perioder
    • gör de viktigaste sakerna när du är som mest alert.
  • Minska avbrotten.
    • Håll ordning och reda i arbetsmiljön.
    • Stäng onödiga applikationer.
    • Koppla bort onödiga visuella störningar och ljud.
  • Gör färre saker samtidigt.

När du lägger märke till störningar i arbetet

  • Ta upp frågan med de som berörs av den och som kan påverka den.
    • Vilka störningar har du lagt märke till?
    • Vad kan de bero på?
    • Hur kan man lösa situationen?
  • Berätta vid behov om situationen för din chef.

7. Kraven i mitt arbete och mina kompetenser är i balans

Arbetets lämpliga utmaning i förhållande till kompetensen hos den som utför arbetet är en grundläggande faktor för välbefinnande i arbetet. Den främjar känslan av att man har kontroll över arbetet och stärker arbetsengagemanget. Kompetensen stödjer även arbetsförmågan och har en positiv inverkan på karriärens längd.

Bristfällig kompetens kan leda till känslan av att man har tappat kontrollen över arbetet, skadlig belastning och till och med utbrändhet. Individens hela kompetens behövs eller används inte alltid i arbetet, vilket kan leda till frustration. (Moilanen, S. & Mäkinen, P. (2021). Välbefinnande i arbetet-kortet® – kompetens och entusiasm för utveckling genom utbildning.)

  • Introduktion är viktigt.
  • Hjälp till att identifiera styrkor och utvecklingsbehov.
  • Diskutera kompetensen i förhållande till arbetets krav.
  • Reservera tillräckligt med tid till inlärning, provning och upprepning av det inlärda.
  • Stöd utvecklingen och spridningen av kompetens.
  • Om arbetstagaren berättar för dig om sin inlärningssvårighet, beakta detta i arbetsarrangemangen.

  • Identifiera dina styrkor och utvecklingsbehov.
  • Reservera tid för inlärning.
  • Dela med dig av din kompetens i arbetsgemenskapen.
  • Berätta dina önskemål kring utvecklingen av kompetensen för chefen.

8. Informationen som behövs i mitt arbete kan behärskas och är lättillgänglig

Bra informationshanteringspraxis stödjer arbetets produktivitet och säkerhet: arbetet har bättre flyt, de mänskliga misstagen blir färre och man mår bättre i arbetet. De stödjer även hjärnans funktionsförmåga. Arbetstagaren belastas om informationen som krävs i arbetet är för stor eller dåligt strukturerad. Detta gäller även situationer där arbetstagaren inte hittar den information som behövs.

Förebyggande åtgärder

  • Kom överens om tydliga principer för
    • vilka uppgifter som lagras
    • i vilket format uppgifter lagras
    • hur filer och mappar namnges
    • vem som upprätthåller uppgifterna, inkl. raderar gamla uppgifter.
  • Se till att det ovan nämnda behandlas som en del av introduktionen.
  • Upprepa regelbundet gemensam praxis.
  • Undvik att lagra uppgifter mångdubbelt.
  • Utarbeta gemensamma dokument- och filmallar.

När du lägger märke till att det finns brister i att hitta eller använda information

  • Identifiera de faktorer som gör det svårt att hitta och använda information.
  • Kom tillsammans på hur man kan göra det enklare att hitta och använda information.
  • Gör nödvändiga ändringar.
  • Följ situationen.

Förebyggande åtgärder

  • Iaktta överenskomna arbetssätt.
  • Fundera över vem som behöver informationen och på vilket sätt den förmedlas bäst.
    • Skicka e-postkopior (cc) till en person endast när det är nödvändigt.
    • Använd Svara alla-funktionen med urskillning.
  • Sträva efter att vara tydlig.
    • Ge meddelanden, dokument och anvisningar tydliga rubriker.
    • Behandla endast ett ämne per meddelande eller inlägg.
    • Sammanfatta det centrala innehållet i början av meddelandet, dokumentet eller anvisningen.
    • Undvik onödiga utsvävningar.
  • Använd hjälpmedel för minnet, men inte alltför många olika.

När du lägger märke till att det finns brister i att hitta eller använda information

  • Identifiera och skriv upp de faktorer som gör det svårt att hitta och använda information.
    • Ta fram dem till exempel på ett gemensamt möte.
  • Bedöm din egen informationshanteringspraxis.
    • Gör du såsom du önskar att andra skulle göra?

9. Jag kan påverka mitt arbete och dess utveckling

Jag blir hörd i frågor som gäller mitt arbete.

Arbetstagarens möjligheter att påverka och utveckla sitt eget arbete främjar välbefinnandet i arbetet, arbetets meningsfullhet och arbetsgivarens uppskattning. De är bland de viktigaste faktorerna som påverkar arbetstillfredsställelsen. Att bli hörd stärker upplevelsen av rättvisa på arbetsplatsen. (Arbetarskyddscentralen, Keinoja työn kuormittavuuden hallintaan.)

Arbetstagaren är ofta den bästa experten på sitt arbete. I utvecklingen av arbetet är det viktigt att samtidigt ändra på faktorer som stör arbetet och utnyttja allt bättre sådana som redan fungerar.

  • Fundera över hur du kunde göra det möjligt att påverka sitt eget arbete och sina egna arbetssätt.
    • Uppmuntra till utveckling av det egna arbetet.
  • Använd deltagande metoder på enhets- och planeringsmöten.
    • Ge alla utrymme att berätta sin egen syn eller egna önskemål.
    • Ordna ett bytestorg tillsammans. Var och en skriver ner sina arbetsuppgifter på papperslappar (en/lapp) och delar upp dem i tre högar: uppgifter man gillar, uppgifter man ogillar och uppgifter man tycker är okej. Ta högarna med uppgifter ni ogillar och börja byta – en ogillar säkert något som en annan gillar.
  • Samarbeta. Skapa tillsammans metoder och kanaler för påverkning.
  • Stöd känslan av kontroll över arbetet.
    • Överflödig självständighet, självstyrning och ”krav på att klara sig själv” kan belasta på ett skadligt sätt.
  • Försäkra att arbetshelheten framskrider och att målen uppnås inom ditt ansvarsområde.

  • Delta i utvecklingen av arbetet.
    • Respektera att det finns en rätt plats, tid och metod för att behandla frågor.
    • Berätta om dina idéer och vidareutveckla andras idéer.
    • Ge andra utrymme att berätta sin egen syn eller egna önskemål.
  • Be om respons för dina idéer.

10. Samarbetet och samverkan på arbetsplatsen stödjer utförandet av arbetet

Jag får tillräckligt stöd av min chef och min arbetsgemenskap även i utmanande eller svåra situationer i arbetet. Jag vet varifrån jag får stöd och hjälp.

I en fungerande arbetsgemenskap upplever var och en att de är en välkommen och uppskattad medlem.

Arbetsgemenskapens verksamhet främjas av rimliga förväntningar på andra. I arbetsgemenskapen uppskattar man olika arbetssätt för att uppnå gemensamma mål, så länge de befinner sig inom gemensamt överenskomna gränser.  Meningsskiljaktigheter löses utan dröjsmål med de personer som är orsaken till att meningsskiljaktigheterna uppstått och kan påverka att de blir lösta. Tillsammans kommer man överens om och iakttar arbetssätt som främjar samarbete.

Förebyggande åtgärder

  • Skapa strukturer och praxis som stödjer smidigt samarbete och kommunikation.
  • Stärk den psykologiska säkerheten i arbetsgemenskapen.
  • Träna hanteringen av meningsskiljaktigheter och konflikter på ett konstruktivt sätt.
  • Följ läget i arbetsgemenskapen. Lyssna, fråga, var närvarande och intresserad.
  • Reflektera över ditt eget agerande. Finns där faktorer som kan skada arbetsgemenskapens verksamhet?

När du lägger märke till störningar i samarbetet

  • Ta tag i saken – ju tidigare, desto bättre.
  • Utred vilka faktorer det är som bidrar till störningen på ett mångsidigt och opartiskt sätt.
  • Ta upp situationen med dem som saken gäller.
  • Gör nödvändiga ändringar i strukturer och praxis.
  • Berätta om förändringarna för dem som saken gäller.
  • Kom överens med vederbörande om vad och hur saken kommuniceras till arbetsgemenskapen.

Förebyggande åtgärder

  • Handla på eget initiativ, uppriktigt och i enlighet med vad ni kommit överens om.
  • Förhåll dig positivt till frågor, situationer och människor.
  • Kom ihåg betydelsen och vikten av vardagligt bemötande och lyssnande.
  • Dela med dig av dina tankar och din kompetens.
  • Be om, erbjud och ta emot respons, råd, stöd och hjälp.

När du lägger märke till störningar i samarbetet

  • Identifiera saker som du önskar att skulle förändras.
  • Utred meningsskiljaktigheter kring arbetet så snabbt som möjligt.
  • Kom ihåg att en gång inte är samma sak som alltid.
  • Kontakta din chef om det är nödvändigt för honom eller henne känna till situationen.
  • Delta i utvecklingen av arbetsgemenskapen.

11. Jag blir rättvist behandlad på arbetsplatsen

Anställningslagstiftningen (arbetsavtalslagen, statstjänstemannalagen och lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden) ålägger arbetsgivaren att behandla arbetstagarna jämlikt, såvida det inte är motiverat att avvika från detta med hänsyn tagen till deras uppgift och ställning.

Ledarskapets kvalitet har som enskild faktor en tydlig inverkan på arbetstillfredsställelsen och sjukledigheter. Orättvisa beslut kan öka mental ohälsa och följaktligen sjukledigheter samt risken för allvarlig hjärtsjukdom. (Arbetarskyddsförvaltningen, Metodbeskrivning för enkäten Arbetets psykosociala belastningsfaktorer.) Ledarskap som upplevs vara rättvist stödjer arbetstagarnas välbefinnande och arbetsprestation.

  • Agera jämlikt och utan att diskriminera – på samma sätt i liknande situationer, ifall det inte finns något motiverat skäl till att avvika från detta.
  • Fundera över hur du kunde göra det möjligt att påverka sitt eget arbete och sina egna arbetssätt.
    • Uppmuntra till utveckling av det egna arbetet.
    • Använd deltagande metoder på enhets- och planeringsmöten.
  • Agera tillsammans med arbetstagarna.
    • Skapa tillsammans metoder och kanaler för påverkning.
  • Bedöm dina egna sätt att agera: kan de upplevas som orättvisa?
  • Be om respons för ditt agerande.

  • Respektera att det finns en rätt plats, tid och metod för att behandla frågor.
  • Sköt ditt eget arbete väl och ge andra utrymme att sköta sitt eget arbete.
  • Förhåll dig positiv till frågor och människor.
  • Erbjud hjälp och stöd.
  • Behandla meningsskiljaktigheter kring arbetet utan dröjsmål med de personer som är orsaken till att meningsskiljaktigheterna uppstått och kan påverka att de blir lösta.

12. Jag känner mig fysiskt och psykiskt trygg i mitt arbete

I mitt arbete förekommer det inte till exempel hot om allvarliga olycksfall i arbetet, våld i arbetet eller fara för hälsan.

Våldsamma och hotfulla situationer är en risk mot säkerheten i arbetet. Enbart möjligheten till hot om våld kan orsaka en känsla av otrygghet och skadlig psykisk belastning.

Om arbetet har ett tydligt hot om våld ska arbetsplatsen ha bland annat lämpliga säkerhetsarrangemang eller -redskap för att förhindra eller begränsa våldet samt en möjlighet till att kalla på hjälp.

Arbetsgivaren ska även utarbeta konkreta instruktioner, som innehåller metoder som syftar till att förebygga samt instruktioner för hantering av våldsamma situationer.

Förebyggande åtgärder

  • Identifiera risker och faror tillsammans med arbetstagarna eller en representant för arbetstagarna.
    • Planera och gör en riskbedömning och vidta nödvändiga åtgärder.
    • Utnyttja arbetsskyddschefens, arbetarskyddsfullmäktiges och företagshälsovårdens expertis.
    • Beakta även störningssituationer.
  • Kontrollera regelbundet att säkerhetsanordningar och alarm fungerar.
  • Försäkra att alla känner till tillvägagångssätten: hur man gör säkerhetsanmälningar samt hur man ska gå tillväga när ett arbetsplats- och färdolycksfall, en våldsam situation eller hot om våld inträffar.
  • Se till att arbetsskyddschefens, arbetarskyddsfullmäktiges och företagshälsovårdens kontaktuppgifter är lättillgängliga för arbetstagarna.
  • Övervaka att dina instruktioner iakttas.

När du märker att arbetstagaren inte känner sig trygg i arbetet

  • Utred opartiskt vad det är fråga om.
  • Granska riskbedömningen, arbetsanvisningarna och säkerhetsarrangemangen.
  • Slå fast nödvändiga åtgärder och vidta dem.
  • Arbetsplatsolycksfall: se punkt 5.

Förebyggande åtgärder

  • Utför ditt arbete noggrant och försiktigt.
    • Beakta även andras säkerhet.
  • Följ de arbetsanvisningar du har fått.
  • Delta i utvecklingen av arbetarskyddet.
    • Delta i identifieringen av faror.
    • Ge utvecklingsförslag.
  • Gör säkerhetsanmälningar om dina iakttagelser.
    • Fixa själv om du kan.
    • Meddela chefen om missförhållanden eller fel.

När du lägger märke till att du inte känner dig trygg i arbetet

  • Berätta för din chef om situationen.
  • Gör vid behov en säkerhetsanmälan.
    • Berätta så konkret som möjligt vad som hände eller höll på att hända.
  • Fundera över hur situationen hade kunnat förhindras.
    • Berätta ditt utvecklingsförslag för din chef och arbetarskyddsfullmäktige.
  • Arbetsplatsolycksfall: se punkt 5.

13. Jag upplever trakasserier eller annat osakligt bemötande i mitt arbete

Att förhindra trakasserier och övrigt osakligt bemötande är en gemensam sak för hela arbetsgemenskapen – arbetsgivaren och arbetstagarna. Arbetarskyddslagen ålägger att undvika trakasserier som stör eller äventyrar hälsan och övrigt osakligt bemötande av andra. Om man på arbetsplatsen misstänker eller lägger märke till trakasserier som stör eller äventyrar hälsan eller övrigt osakligt bemötande, ska arbetsgivaren i enlighet med arbetarskyddslagen vidta åtgärder för att utreda och eliminera dem.

Förebyggande åtgärder

  • Skapa strukturer och praxis som stödjer smidigt samarbete och kommunikation.
    • Fastslå tillsammans vad professionellt beteende innebär hos er.
    • Utnyttja Luottamustunti-materialet och ”YKT-spelboken”.
  • Stärk den psykologiska säkerheten i arbetsgemenskapen.
  • Träna hanteringen av meningsskiljaktigheter och konflikter på ett konstruktivt sätt.
  • Följ läget i arbetsgemenskapen. Lyssna, fråga, var närvarande och intresserad.
  • Reflektera över ditt eget agerande.

När du lägger märke till att en arbetstagare kan vara föremål för osakligt bemötande

  • Handla i enlighet med arbetsplatsens instruktioner.
  • Utred situationen utan dröjsmål, på ett mångsidigt och opartiskt sätt.
  • Bedöm utgående från faktum, från fall till fall och så objektivt som möjligt om det är fråga om trakasserier eller övrigt osakligt bemötande.
  • Vidta nödvändiga åtgärder för att få slut på trakasserierna eller övrigt osakligt bemötande. Vid val av åtgärder ska arbetstagarna behandlas konsekvent och jämlikt.
  • Följ situationen och ingrip omedelbart om dina instruktioner och direktiv eller tillsammans överenskomna tillvägagångssätt inte iakttas.

Förebyggande åtgärder

  • Handla på eget initiativ, uppriktigt och i enlighet med vad ni kommit överens om.
  • Förhåll dig positivt till frågor, situationer och människor.
  • Kom ihåg betydelsen och vikten av vardagligt bemötande och lyssnande.
  • Dela med dig av dina tankar och din kompetens.
  • Be om, erbjud och ta emot respons, råd, stöd och hjälp.

När du misstänker eller lägger märke till att du är föremål för osakligt bemötande

  • Om möjligt, meddela alltid först till den person som skadat dig, att du inte godkänner dennes beteende.
  • Berätta tydligt och konkret vad du tycker är osakligt i hans eller hennes beteende. Be honom eller henne att sluta bete sig på detta vis.
  • Om du inte själv vågar ta kontakt, be en stödperson om hjälp och meddela saken tillsammans.
  • Om du inte är säker på om det är fråga om sådana trakasserier eller övrigt osakligt beteende som avses i arbetarskyddslagen, kontakta din chef, en arbetarskyddsfullmäktige, en personalrepresentant, en förtroendevald eller företagshälsovården.
  • Om det osakliga bemötandet fortsätter trots ditt förbud, meddela din chef om saken.
Dela:
Jaa Linkedinissä
Till början av sidan