Gå till innehållet

Arbetarskyddslagen gjordes exaktare – arbetsgivarens skyldigheter preciserades

I arbetarskyddslagen har gjorts ändringar som träder i kraft i början av juni. Syftet med ändringarna är att förebygga arbetsoförmåga och främja orken i arbetet för att därigenom förbättra arbetstagarnas möjligheter att arbeta längre med bibehållen arbetsförmåga. Arbetsgivaren får egentligen inte några nya skyldigheter inom arbetarskyddet, utan det är fråga om att existerande skyldigheter preciseras.
Seija Moilanen. Foto: Mikael Ahlfors

Ändringarna gäller paragraferna 8, 10, 11 och 14 i arbetarskyddslagen. De presenterades på ett evenemang som Arbetarskyddscentralen ordnade i maj. ”Lagändringarna gäller inte enbart arbetstagare som blir eller är äldre”, påminde specialsakkunnig Jenny Rintala (SHM, avdelningen för arbete och jämställdhet).

Arbetet anpassas efter arbetstagarens förutsättningar

Arbetstagare har olika förutsättningar att göra sitt arbete, och dessa förutsättningar kan variera i olika skeden av karriären, till exempel när arbetstagaren åldras. Därför är de allmänt verkande arbetarskyddsåtgärderna inte alltid tillräckliga för att säkerställa den enskilda arbetstagarens säkerhet och hälsa i arbetet. Arbetsgivaren ska i fortsättningen särskilt beakta att arbetstagarens personliga förutsättningar kan kräva individuella arbetarskyddsåtgärder. Sådana förutsättningar kan vara till exempel yrkesskicklighet, arbetserfarenhet, ålder, åldrande, hälsotillstånd, förändringar i arbetsförmågan, bristfälliga språkkunskaper eller språkkunskaper som är under utveckling och andra motsvarande faktorer som har betydelse för arbetstagarens säkerhet och hälsa.

I praktiken ska arbetsgivaren anpassa arbetet och arbetsförhållandena så att de motsvarar arbetstagarens förutsättningar. Som exempel nämnde Jenny Rintala bland annat anskaffning av hjälpmedel, en lugnare lokal för arbetet och ändringar i arbetsuppgifterna, -arrangemangen och -tiden. Det är en god idé för arbetsgivaren att använda företagshälsovårdens åtgärdsförslag och annan expertis då åtgärderna definieras.

Arbetsgivarnas möjligheter att anpassa arbetet efter arbetstagarens förutsättningar varierar. Arbetsgivarens möjlighet att vidta individuella arbetarskyddsåtgärder påverkas bland annat av karaktären och omfattning av verksamheten på arbetsplatsen, antalet anställda och åtgärdernas kostnader. ”Åtgärderna får inte leda till att andra arbetstagares säkerhet eller hälsa äventyras”, påpekade Jenny Rintala.

Arbetsgivarens skyldighet att ge akt preciserades

Arbetsgivaren ska fortgående ge akt på arbetsmiljön, arbetsklimatet och säkerheten hos arbetssätten samt på arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Syftet är att säkerställa att behovet av individuella arbetarskyddsåtgärder upptäcks i ett tillräckligt tidigt skede. Genom att ge akt kan arbetsgivaren också upptäcka om en enskild arbetstagare belastas i arbetet på ett sätt som äventyrar arbetstagarens hälsa.

I arbetarskyddslagen föreskrivs inga särskilda förfaranden med vilka arbetsgivaren ska ge akt på arbetstagarnas säkerhet och hälsa ordnas. Ofta finns det en överenskommelse om förfarandena och ansvarsfördelningen i arbetsplatsens modell för tidigt stöd. Senast nu är det dags att i samarbetet inom arbetarskydd diskutera vilka förfaranden som ska iakttas på arbetsplatsen och om det finns anledning att ändra på förfarandena. Samtidigt gäller det att fästa uppmärksamhet vid behandlingen av personuppgifter och vid integritetsskyddet. Hänsyn ska också tas till olika former att organisera arbetet, till exempel distansarbete, hybridarbete, arbete på flera ställen och skiftarbete.

Det är viktigt att hålla i minnet att arbetstagaren även i fortsättningen är skyldig att informera arbetsgivaren om missförhållanden och brister i arbetstagarens arbetsförhållanden som påverkar säkerheten och hälsan. Det gäller också förändringar i arbetstagarens egen funktionsförmåga och problem med arbetstagarens arbetsförmåga, eftersom det kan vara svårt för arbetsgivaren att upptäcka dem ens genom regelbunden kontroll. 

Åldrande beaktas vid bedömningen av risker

I arbetsförhållandena kan finnas faktorer som får särskilt stor betydelse då arbetstagaren åldras. I fortsättningen ska arbetsgivaren i anslutning till bedömningen av riskerna i arbetet också identifiera risker och olägenheter som särskilt anknyter till arbetstagarnas åldrande. Jenny Rintala konstaterade i sitt inlägg att till exempel långa arbetstider, skiftarbete, bristfällig belysning och fysiskt ansträngande uppgifter samt kompetenskrav som anknyter till digitaliseringen kan ha större betydelse för äldre anställda, och de kan återspeglas i den belastning som arbetet medför.

Det är viktigt att komma ihåg att bedömningen av riskerna i arbetet fortfarande handlar om arbetet och arbetsförhållandena – inte om en arbetstagares individuella egenskaper.  Även om lagändringen lyfter fram åldrandet, ska arbetsplatsen säkerställa att risker och olägenheter som anknyter till arbetstagare i alla åldrar identifieras på ett heltäckande sätt.

De psykosociala belastningsfaktorerna konkretiserades

Vid utredning och bedömning av riskerna i arbetet ska både fysiska och psykosociala belastningsfaktorer beaktas. Med psykosociala belastningsfaktorer avses faktorer som anknyter till arbetets innehåll, arbetets organisering och arbetsgemenskapens sociala funktion. Sådana faktorer är till exempel överdriven kunskapsbelastning, kontinuerliga avbrott, utförande av många uppgifter samtidigt, enformigt arbete, kundsituationer som är svåra eller medför stark emotionell belastning, alltför mycket arbete, återkommande störningar som anknyter till informationstekniska arbetsredskap samt missförhållanden i växelverkan och samarbetet i arbetsgemenskapen. Det är viktigt att i samarbetet inom arbetarskyddet säkerställa att belastningsfaktorerna identifierats på ett tillräckligt heltäckande sätt. Detta kräver att de särskilda dragen i olika uppgiftsgruppers och personalkategoriers arbete identifieras.

Även kraftresurserna i arbetet ska identifieras

I motiveringarna till lagändringen konstateras att bedömningen av hälsoriskerna till följd av belastningsfaktorer i praktiken också förutsätter att de resursfaktorer som finns i arbetet eller arbetsmiljön, dvs. faktorer som främjar arbetstagarnas hälsa, utreds. De kan skydda för belastningsfaktorernas negativa inverkan. Företagshälsovården hjälper arbetsplatsen att identifiera resursfaktorer till exempel i anslutning till arbetsplatsutredningar.

Undervisning och handledning för arbetstagarna

När arbetsgivaren ger undervisning och handledning ska arbetsgivaren utöver arbetstagarens yrkesskicklighet och arbetserfarenhet också ta hänsyn till arbetstagarens andra personliga förutsättningar, såsom ung ålder, åldrande, särdrag som gäller lärandet och språkkunskaper, samt de individuella begränsningarna eller behoven hos partiellt arbetsföra arbetstagare.

Arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar

Om arbetet eller arbetsförhållandena kan medföra särskild fara för en arbetstagare som är gravid, som nyligen fött barn eller som ammar, ska arbetsgivaren vidta nödvändiga åtgärder för att avvärja riskerna. I motiveringarna till lagändringen konstateras att flyttning av arbetstagaren till andra uppgifter inte är arbetsgivarens enda möjlighet att ingripa i faktorer som medför risk, utan arbetsgivaren har också tillgång till andra åtgärder för att avvärja risker.

Mer information om ändringarna i arbetarskyddslagen