Kunskapsarbete, kognitiv belastning och informationsergonomi

Arbetet kräver vanligtvis observationsförmåga, multitasking, minne, beslutsfattande och problemlösning. Det ständiga behovet att lära sig nytt handlar om att uppdatera sin egen kompetens och lära sig nya arbetsredskap och verksamhetssätt. Sådant arbete är belastande för hjärnan. Även informationsöverflödet, störningar, avbrott och tidspress belastar hjärnan.

Kunskapsintensiva arbetsuppgifter kännetecknas av ansvar, utmaning och kreativitet och av att de är projektspecifika. Dessa faktorer, i kombination med kunskapsarbetarnas starka engagemang i arbetet, kan leda till en situation där gränsen mellan arbete och fritid är suddig och arbetsdagarna blir orimligt långa. I sådana fall kan arbetstagarens välbefinnande lida. I expertarbete kan ensamarbete vara en betydande belastningsfaktor.

Syftet med kognitiv ergonomi är att anpassa arbetets kognitiva belastningsfaktorer till egenskaperna hos mänsklig informationsbehandling. Det är viktigt att identifiera kognitiva belastningsfaktorer i synnerhet när arbetet betonar kunskapsarbetets egenskaper.

Bra kognitiv ergonomi förbättrar hjärnans funktionsförmåga, arbetets produktivitet och säkerhet: arbetet har bättre flyt, de mänskliga misstagen blir färre och man mår bättre i arbetet.

Kognitiv funktionsförmåga

• är samarbete mellan informationsbehandlingens olika delområden som gör det möjligt för människor att klara sig i vardagen och dess krav
• innehåller psykiska funktioner relaterade till mottagning, behandling, lagring och användning av information
• omfattar bland annat
  • minne, inlärning
  • koncentration, uppmärksamhet
  • perception, orientering
  • informationsbehandling, problemlösning
  • exekutiva funktioner
  • språklig verksamhet.

Informationsergonomi undersöker människans förutsättningar att observera och kontrollera den information som behövs i arbetet och stöder god planering av arbetet. I informationsbehandlingssystemet måste hela kedjan vara i skick: mottagande av information, behandling, slutsats och verksamhet. Maskinen, anordningen eller processen som hanteras ska också ge respons på hur prestationen lyckades. Det är viktigt att få tekniskt stöd vid problem.

Utöver informationssystemet måste man också uppmärksamma själva informationens användbarhet. Om systemet erbjuder för mycket information eller information som är på ett så förvirrande sätt strukturerat att användaren inte kan hitta vad hen behöver, förloras kunskapen och förståelsen. Användbarhet måste ha stödjande av användarnas arbete som utgångspunkt.