Gå till innehållet
Framsida
Arbetarskyddscentralen

Spelregler stöder säkerheten i arbetet utanför arbetsplatsen 

Regelbunden kontakt och överenskommelse om arbetsrutiner är fungerande sätt att stödja personer som arbetar utanför den egentliga arbetsplatsen. Enligt resultaten från den årliga Arbetarskyddspanelen har man på över hälften av de arbetsplatser där arbete utförs utanför arbetsplatsen kommit överens om gemensamma, tydliga och öppna spelregler för hur arbetat kan utföras. Enkäten besvarades denna gång av 545 arbetarskyddsfullmäktige och -chefer. 
Foto: Mikael Ahlfors

Regelbunden kontakt och överenskommelse om arbetsrutiner är fungerande sätt att stödja personer som arbetar utanför den egentliga arbetsplatsen. Enligt resultaten från den årliga Arbetarskyddspanelen har man på över hälften av de arbetsplatser där arbete utförs utanför arbetsplatsen kommit överens om gemensamma, tydliga och öppna spelregler för hur arbetat kan utföras. Enkäten besvarades denna gång av 545 arbetarskyddsfullmäktige och -chefer. 

Arbetarskyddspanelen är en enkätundersökning bland arbetarskyddspersonal som utförs en gång om året av Arbetshälsoinstitutet och Arbetarskyddscentralen. I den senaste panelen gick man på djupet med digitalt och icke-digitalt arbete utanför arbetsplatsen. 

Digitalt distans- och hybridarbete har blivit allt vanligare, men arbete har utförts utanför den egentliga arbetsplatser under en lång tid innan digitaliseringen. Traditionella exempel på icke-digitalt arbete utanför arbetsplatsen är service-, underhålls- och reparationsarbeten och hemvård, som alla äger rum till exempel i kundföretagens produktionsanläggningar, hemma hos kunderna eller i terrängen. 

Skillnader i stödet för arbete utanför arbetsplatsen 

Arbetstagarnas arbete stöddes i viss mån på olika sätt inom digitalt och icke-digitalt arbete. Till exempel är det tydligt vanligare för arbetsgivaren att skaffa verktyg som icke-digitalt arbete utanför arbetsplatsen kräver (icke-digitalt arbete 72 % vs digitalt arbete 55 %) och erbjuda stöd och råd för byggande av bra arbetssätt för icke-digitalt arbete (icke-digitalt arbete 45 % vs digitalt arbete 35 %). Inom det digitala arbetet å sin sida betonas stödjandet av gemenskap och bra ergonomi. 

– Panelresultaten får arbetsplatserna att granska sin egen praxis. Enligt panelens resultat genomförs stöd för hantering av belastningen och råd om byggande av bra arbetssätt endast i särskilda fall eller ibland på arbetsplatserna. Jag tror att stöd av detta slag behövs allt mer på arbetsplatserna. Det är inte enbart fråga om individ- eller gemenskapsnivå utan daglig praxis bland team och arbetsgrupper, betonar utvecklingsdirektör och direktör för kundförhållanden Jarna Savolainen från Arbetarskyddscentralen. 

I digitalt arbete var ergonomi, arbetstider, pauser och försäkringsfrågor de vanligaste arbetarskyddsfrågorna. Vad gäller icke-digitalt arbete var trafik och rörlighet, säkerheten i kundens lokaler och arbete ensam ärenden som arbetarskyddsaktörerna oftast frågades om. 

Nära samarbete och introduktion nödvändiga 

Kommunikationen mellan chefen och teammedlemmarna, god introduktion och information samt aktuella instruktioner och granskning av dem lyftes oftast fram i svaren som bästa praxis som stöder arbetstagarnas säkerhet, hälsa och välbefinnande i arbetet. 

– Det behövs en aktiv dialog, utbyte av nyheter och tydlighet i arbetsuppgifterna. Inom icke-digitalt arbete var det viktigt att cheferna är insatta i byggarbetsplatserna och förhållandena förknippade med arbete utanför arbetsplatsen. Inom det digitala arbetet å sin sida betonades betydelsen av möten ansikte mot ansikte, summeras Arbetarskyddspanelens resultat av specialsakkunnig Hanna Uusitalo från Arbetshälsoinstitutet. 

Telefonen fortfarande viktig för kommunikation 

I icke-digitalt arbete höll arbetarskyddspersoner kontakt med personer som arbetade utanför arbetsplatsen särskilt per telefon eller med diskussioner ansikte mot ansikte under kontorsdagar/dagar för närarbete. Inom det digitala distans-/hybridarbetet lyfte man också fram olika digitala verktyg, såsom Teams, Zoom, Yammer och e-post. Arbetarskyddspersonerna använde sätt som lämpar sig för karaktären av arbetet utanför arbetsplatsen för att hålla kontakt med personalen. 

Arbetarskyddspanelen är en enkätundersökning bland arbetarskyddspersonal som utförs en gång om året av Arbetshälsoinstitutet och Arbetarskyddscentralen. Panelen samlar in information om de arbetarskyddsbehov som är synliga på arbetsplatsen och effekterna av samhälleliga fenomen på vardagsarbetet. Den senaste enkäten utfördes i november–december 2022. Enkäten skickades till arbetarskyddsfullmäktige och -chefer som plockades ur Personregistret för arbetarskyddet. Av dessa svarade 545 personer på enkäten. Panelen ger information om aktuella teman i arbetslivet. Denna gång var det växlande temat Arbete utanför arbetsplatsen och arbetarskydd. 

Mer information 

Specialsakkunnig Hanna Uusitalo, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 0034, hanna.uusitalo[at]ttl.fi 

Äldre sakkunnig Minna Toivanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 4506, minna.toivanen[at]ttl.fi 

Se också 

Arbetarskyddspanelens resultat på Arbetslivskunskaps datasidor och analyssidor: 

Arbetarskyddspanelen: arbete utanför arbetsplatsen | Arbetslivskunskap | www.tyoelamatieto.fi(öpnas i nytt fönster, du flyttas till en annan tjänst) 

Arbetarskydd och arbete utanför arbetsplatsen | Arbetslivskunskap | www.tyoelamatieto.fi 

Arbetslivskunskap | www.tyoelamatieto.fi(öpnas i nytt fönster, du flyttas till en annan tjänst)