Identifiering och bedömning av arbetarskydds- och arbetshälsorisker

Genom att utvärdera arbetets risker får man en helhetsbild av tillståndet på arbetsplatsens arbetarskydd och arbetshälsa samt utvecklingsbehov. Skyldigheten att utreda faror grundar sig på arbetarskyddslagen och gäller alla arbetsgivare oberoende av bransch och antal arbetstagare.


Att känna igen arbetets faror och bedöma risker  

Genom att reda ut arbetsplatsens faromoment och bedöma riskerna säkerställer man en trygg arbetsmiljö och sunda arbetsförhållanden. Då personalen mår bra löper produktionen och tjänsterna smidigt.

Genomförande av riskbedömning på arbetsplatsen

Riskfaktorer och olägenheter som hänför sig till arbetsmiljön och arbetsförhållandena ska systematiskt redas ut på arbetsplatsen. Om farorna inte kan undanröjas helt och hållet, ska deras betydelse för arbetstagarnas säkerhet och hälsa, d.v.s. riskens storhet, bedömas och åtgärder vidtas för att nedbringa risken till en nivå som kan kontrolleras eller undanröja risken totalt.

Företagets ledning fattar beslut om att genomföra en riskbedömning. Ledningens åtagande är nödvändigt för att försäkra tillräckliga resurser, fatta beslut om åtgärder på basen av bedömningen samt för uppföljning för att försäkra en fortsatt bedömning.

Planering av riskbedömning

Arbetarskyddsorganisationen kan utföra bedömningen eller också kan man bilda en enskild riskbedömningsgrupp. En passlig storlek på gruppen som deltar i bedömningen är 3–5 personer. Åt gruppen utnämns en ledare som fungerar som kontaktperson för personalen och ledningen.

För bedömning av särskilda risker, som användning av kemikalier eller maskinsäkerhet, används sakkunnighjälp och en mer detaljerad bedömning.

Det är värt att använda sig av företagshälsovårdens sakkunskap särskilt vid bedömning av riskernas betydelse i arbetshygien och mental belastning samt vid hantering av åtgärder.

Val av föremål för bedömning

Föremålet för bedömningen ska tydligt vara en avgränsad helhet som kan kontrolleras. Vid val av föremål för bedömningen är ansvarsområdena för linjeorganisationens förmän en bra utgångspunkt. Vid valet är det också värt att fundera på vilka helheters bedömning det är nödvändigt att rapportera om.

Att känna igen risker och olägenheter

Risker och olägenheter känns igen genom att utreda arbetet som utförs på bedömningsplatsen, observera hur arbetet utförs och intervjua arbetstagarna. Kontrollistor gör igenkännandet av risker och olägenheter mer systematiskt.

Då man strävar till att känna igen riskfaktorer ska man förutom den normala verksamheten ta i beaktan avvikande situationer, som underhålls- och reparationsarbeten, semestertider, arbetsskift samt användningen av vikarier och praktikanter.

Fastställande av riskernas storlek och betydelse

Riskens storlek beror på sannolikheten för att faran blir verklighet och hur allvarliga hälso- och säkerhetsskador den medför.

Följdernas allvar beror på:
  • olägenhetens natur, lindrig/allvarlig
  • följdernas omfattning, hur många personer skadas
  • är olägenheten reversibel/irreversibel
  • varaktigheten på olägenhetens inverkan, kortvarig/långvarig.
Faktorer som påverkar händelsens sannolikhet:
  • den skadliga händelsens frekvens
  • den skadliga händelsens varaktighet
  • möjligheterna att förutse förekomsten av en skadlig händelse
  • möjligheterna att förebygga en skadlig händelse.

Riskens betydelse

Att fastställa betydelsen av en risk betyder att man bedömer om risken ligger på en godtagbar nivå eller om man ska vidta åtgärder för att minska den. Vid fastställning av riskens betydelse bedöms också prioriteten på åtgärder som krävs för att kontrollera risken.

Åtgärder för riskkontroll

Åtgärder för att minska risker bedöms med hjälp av följande kriterier:
  •  Kravens uppfyllelse,
    • åtgärden ska vidtas om man med hjälp av den kan rätta till brister i lagstiftningen, hos intressentgrupper eller i att nå mål som satts upp.
  • Ökad säkerhetsnivå,
    • ju effektivare man kan minska större risker med åtgärden, desto bättre är den.
  • Omfattningen av verkningarna,
    • ju fler risker eller personers säkerhet åtgärden påverkar, desto bättre är den.
  • Verksamheten löper bättre,
    • om arbetet löper bättre med hjälp av åtgärden ska den vidtas.

Uppföljning och rapportering

Det är viktigt att öppet informera och rapportera om genomförandet av riskbedömningen och genomförda åtgärder bedömningen lett till för att hela personalen ska förbinda sig till att utveckla en trygg och sund arbetsplats.

Ledningen och förmännen behöver rapporter för att kunna följa arbetarskyddets och arbetstrivselns utveckling.

Vid uppföljning av riskbedömningen är det viktigt att bedöma storleken på de risker som man vidtagit åtgärder för samt försäkra att åtgärderna haft den planerade inverkan.

Information som erhållits vid riskbedömningen används till:
  • handledning och insättning i arbetet
  • arbets- och användningsinstruktioner
  • arbetarskyddets verksamhetsprogram
  • arbetarskyddets handlingsplaner
  • planering av företagshälsovårdens verksamhet
  • planering av utredning av arbetsmiljön och arbetsatmosfären
  • ändring av arbetsutrymmen och arbetsprocesser.

Säkerheten iakttas konstant

Riskbedömning är ett kontinuerligt arbete. Riskbedömning behövs i förändringssituationer, som då verksamheten expanderar, verksamheten ändras, organisationen omorganiseras, lokalerna renoveras eller i samband med personalförändringar.

Vid sidan av en heltäckande och regelbunden riskbedömning på arbetsplatsen är det viktigt att det finns ett tillvägagångssätt för en daglig säkerhetsiakttagelse och anmälan av risksituationer. 


Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga